Kärlek utan gräns

Jag och min lillasyster har sedan i helgen gett oss ut på det mycket bekväma äventyret att hålla Disneymaraton. Ungefär varannan dag ser vi en eller två av våra gamla Disneyfilmer och jag njuter och myser i högsta grad. Vi började i lördags, men sen var jag borta fram till måndag eftermiddag, så hittills är vi bara uppe i fyra filmer: Hercules, Den lilla sjöjungfrun, Mästerdetektiven Basil Mus samt kvällens Robin Hood.

Jag tycker det är helt underbart. Jag kryper upp i soffan med en filt om mig och det känns som om jag är 7 år igen och små saker gör mig lyckliga. Jag kan alla sånger och de flesta repliker men det gör mig inget. Ibland önskar jag att jag även hade filmerna på originalspråk, för de flesta vi har är VHS från när jag och lillebror var små och de är dubbade. Sen måste jag tillägga att dessa dubbade Disneyfilmer inte är fy skam heller. De är riktigt riktigt bra, ibland till den grad att jag föredragit den dubbade röstens karaktär framför originalets när jag väl fått jämföra.

Så kvällen i ära delar jag med mig av den raraste scenen i Robin Hood, på svenska förstås, för det var ju så jag såg den. Nu återstår bara frågan som gnager i mig: Vart har min Aladdin VHS tagit vägen?!