Finns ingen riktig post, bara riktiga bitches.

När jag för nästan två månader sedan skrev inlägget om Lackadaisy Cats så var tanken att jag om inte varje vecka, så åtminstone någorlunda regelbundet skulle ha med ett "veckans tips" bland mina inlägg, där jag rekomenderade gamla favoriter, nya upptäckter och även besvikelser och irritationsmoment man bör förvarna andra om.
Nu blev det inte riktigt som jag tänkt mig. Men någon gång ibland bör jag ju ta mig tid att flika in något litet, skulle man tycka. Så här kommer veckans tips:

Om du som jag, runt juletid, har många julkort, kuvert och paket att skicka, där de flesta är av varierande vikt eller storlek, så kan det tyckas att smartaste utvägen för snabb och smidig försändelse är att ta sig till själva posten, för att se till att allt går rätt till.
Om du nu väljer att göra detta, var noga med att inte välja postkontoret (jupp, det är en såkallad riktig post) i Gamla Stan. Varför? För att de är riktigt snikna jävlar. Faktiskt. Nu må de vara artiga, men grinigare människor när det gäller frakt har jag fan aldrig stött på!
Nu finns det en regel att om ditt paket övergår en viss höjd, så kommer den inte att kunna levereras genom postlådan, utan mottagaren får gott hämta sitt paket på närmsta postombud. Detta innebär ochså att den som sänder paketet debiteras extra. Jag har full förståelse för detta.
Men mina paket har fyra hörn, varav tre av fyra går in genom denna postlucka (de har en provmall). Kuvertet är dessutom vadderat och innehållet trots det inte särskilt känsligt. Om paketet går in på ena sidan kan säkert brevbäraren trycka lite på det, så går hela förpackningen igenom. Hur vet jag detta med säkerhet? Jo för jag har tidigare skickat liknande paket (men då det bara varit ett åt gången så frankerade jag dessa på Konsum) och de levereras alltid hemma hos mottagaren.
På postkontoret i Gamla Stan debiteras du för den otympiga hörnan, och måste betala ungefär 10-15 kronor extra i frakt/paket, vilket slutade som en något bitter historia igår. Hade jag haft tid hade jag självklart gått till postombudet en kvarts promenadväg ifrån mig. Men jag ville inte riskera att bli sen till jobbet, så jag antog att det var bäst att springa in på posten på samma gata där jag jobbar. För fraktkostnaderna är ju densamma överallt inte sant? Frakten ja, personalen nej.
Jag hade tre paket kvar hemma när jag återvände efter jobbet, de frankerade jag på Konsum, där man bara debiteras för vikt, om postpaketet anses vara i inte alltför iögonfallande storlek.

Jag har vänner som jobbar på posten som är riktigt fina människor, och de kan säkert intyga att deras kollegor också är trevliga. Men när jag tänker efter så har både jag, min gamla chef på tehandeln, och personalen på bokhandeln då jag jobbade där (och de skulle växla mynt) haft klagomål över hur gnidna de är på posten i Gamla Stan.

Sammanfattningsvist: Det må så vara att det inte "finns någon riktig post längre", men den som är kvar i Gamla Stan är inte värd att besöka ändå, för de är riktiga hyndor.