Jag väntar på att tvättmaskinen ska ska göra sitt, så jag kan hänga all min tvätt och gå och lägga mig. Det är så mycket sådant som behöver göras, jag förstår inte varför jag är så stökig av mig. kom hem för en vecka sedan, och väskan står halvt uppackad på golvet ännu som vanligt, det blir väl till helgen. Och man vet att det börjar bli dags att tvätta när alla vettiga tröjor jag kan ha på jobbet ligger och väntar på sitt tvättmedelsöde och jag måste kombinera en kortärmad polo med benvärmare på armarna... (även om jag har benvärmare istället för ärmar annars också ibland).
På tal om att möta sitt öde, jag har blodprovstagning före jobbet imorgon. Inget allvarligt som sagt, bara att kolla att alla blodvärden står rätt till. Men det är på fastande mage. Jag avskyr just den delen, för jag är redan så nervös och obehagligt till mods av hela proceduren, så att sitta där på tom mage, trött och hungrig, och se de fylla upp tuben med mitt blod gör mig alltid helt yr i huvudet. Jag mår fysiskt illa.
Ändå är jag helt fascinerad efteråt, jag kan inte sluta stirra. Det är så underligt mörkt, mitt blod. Och jag vet att varje provrör (som mest tror jag de tagit sju i samma sittning) rymmer drygt ett matskedsmått, vilket är vadå... 15ml? Och ändå ser det ut som så mycket. Och det känns så fel att se, för jag tänker hela tiden att "det där ska ju vara inuti mig".
Jag hoppas det går snabbt och smidigt iaf! Akupunkturen till trots, jag är inte över min nålskräck än. Det är kanyler som får mig att freaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar