Jag kom hem från jobbet igår och upptäckte att kvartalstidningen från SF-bok kommit med posten. Jag tycker om att bläddra i den, så jag kan mentalt registrera vad jag vill ha, vilka serier vars nästa volym snart dyker upp, vad som är nytt, vad jag kan köpa åt andra i julklapp etc.
Och så tycker jag att det är lite kul att tidningens andra halva nuför tiden innehåller anime- och mangasortimentet. Då jag recenserar för bokhandelns hemsida inriktad på just detta (J-Fi), så skriver jag allt som oftast en mindre infospalt per kvartalstidning angående någon utvald titel.
Veckan innan jag åkte norrut för att hälsa på bror, skickade jag in en liten text om Bleach, den populära serien av Tite Kubo. Den svenska översättningen börjar släppas nu i november, och det skulle belysas lite extra.
I förrgår tänkte jag att tidningen borde komma snart, och att jag skulle börja leta julklappar. Sen kom jag att tänka på artikeln, och undrade en stund om jag faktiskt skrivit mitt namn under. Det var inte ett fantastiskt stycke, men det var bra skrivet, vettigt och jag kan stå för dt jag skrivit. Men om jag inte skriver mitt namn under läggs det heller inte till (har jag upptäckt av erfarenhet) och jag tycker ändå att det är roligt att se mitt namn i tryck, måste jag erkänna.
Fan vad jag fick ångra det igår.
Jag medger att de faktiskt inte har ändrat något i artikeln, som jag kan komma på. Bortsett från att programmet de använder inte tycks kunna läsa av "ō" i ordet Zanpakutō, och får det därför att se ut som att jag stavat fel. Men det kan jag leva med.
Problemet gott folk är rubriken. Jag har inte skrivit den. Det gör jag nästan aldrig. Jag skriver oftast bara namnet på serien i fråga, och låter det vara. Med andra ord, jag är faktiskt endast upprörd över ett tillägg på två ord. Men det verkligen river i mig. "Bleach: bästa spökmangan" står det, i en ton som indikerar att jag därefter ska skriva något i ton med "och den är fett grym!". Vad är det här?!
Men, jag vet ju vad det är. Egentligen.
Bleach som manga är nu uppe i 35 volymer på japanska, och animen har pågått i fyra år. Den har varit omåttligt populär de första åren, men har nu liksom planat ut till en jämnare nivå av stadiga läsare/tittare. Att börja översätta den till svenska när 25 lättlästa volymer redan finns på engelska, är kanske lite i det senaste laget.
Missuppfatta mig rätt, jag tycker det är jättebra att den översätts, och jag tycker väldigt mycket om Bleach. Vad jag menar är, att om man vill ha en god försäljning nu gäller det att locka in helt ny klientel, vilket högst troligt blir en del yngre publik som inte hunnit ta del av serien och som inte kunnat/känt sig bekväma med att läsa den på engelska.
Så, titeln är ett sätt att dra in en massa... jag vet inte, trettonåriga pojkar, antar jag. Men ordvalet är så främmande för mig att jag finner det nästan kränkande. Och inte nog med det, jag ser inte Bleach som en "spökmanga", trots att en hel del döda närvarar. Och jag läser knappt något i skräckgenren, så jag skulle aldrig komma mig för att ens använda ordet "bästa". Jag kan inte stå för det. Det är det som stör mig mest: att de har tagit min text, och med två ord gjort det till något främmande för mig. Visst är jag medveten om att många redaktioner sköter valet av artikelrubriker själva, men det får mig fortfarande att bubbla inombords.
Tack SF-bok, för att ni tar död på den lilla författande värdighet jag bär på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar