Lämna tysta spår i
mitt klappande hjärta.
Avtryck som älskar,
aldrig sårar.
Ett pärlband av brustna drömmar, öppna dörrar.
Dina blickar berlocker
och mina leenden låset -
hindrar mig från att gå i bitar.
Samla det jag en gång varit,
allt jag velat,
det som önskats.
Ja, fläta mig foga mig samman.
- Nahal, september 2009
1 kommentar:
Nahal, den här dikten beskriver och reflekterar det jag för tillfället känner. Jag vill drunkna i dina ord, snälla ge mig en poesibok i julklapp!
Skicka en kommentar