Så, jag föll själv i bloggträsket. Det var på tiden antar jag. Blivit en del velande fram och tillbaka om saken i drygt ett år nu utan att jag orkat ta tag i det. Story of my life.
Vet inte varför jag slutligen bestämde mig för att måla ut mitt liv för alla att läsa. Ja, för de som nu råkar snubbla in av misstag snarare. Vad jag tänkte på när jag tyckte det lät som en bra idé att klä av mitt liv i en blogg och dissekera mig själv... Men jag börjar här. För något är fel och jag tänker försöka lappa ihop det. Eller byta ut det, fixa det, få ihop det som känns som skuggan av ett liv och som jag inte kan ta mig ur.
Så jag börjar här. Långsamt, långsamt.
2 kommentarer:
Haha, jag är den första som får kommentera din nyfunna bloggkarriär!
Jag har vissa förväntningar på vad som kommer att skrivas här vettu, hoppas du kan leva upp till det.
Vill ju veta allt som händer i min systers liv!
Väntar ivrigt på nästa inlägg.
Underbart Jodes,
prestationsångest är precis det jag behöver ;) Få mig att lida lite extra så jag kan rafsa ner något kreativt :P
Tack för att du tittar in. Miss you.
Skicka en kommentar