tisdag, juni 01, 2010

100

Det är 100 dagar sedan jag åkte till New York.
Jag vet inte vart tiden tar vägen, men jag hänger inte riktigt med i svängarna. Det kändes som långt bort redan några dagar efter att jag landat i Sverige igen. Hur kan det vara möjligt att all upprymdhet kan låsas undan så snabbt och bytas mot ny längtan så snart?

Jag har ett problem med resandet. Det hjälper inte att fortsätta flyga, åka, gå - jag blir inte nöjd. Och det släcker inte törsten, snarare är det som att svälja tändvätska och ta fyr inifrån. Rastlösheten river och jag längtar ständigt till dagen då jag kan resa utan att oroa mig för att jag måste komma tillbaka.

3 kommentarer:

Anonym sa...

http://en.wikipedia.org/wiki/Perpetual_traveler

//T

Johan sa...

Omg I think we've found a Perpetual Motion Machine =P

Nahal sa...

A Perpetual Traveling Machine, perhaps? =)