tisdag, december 23, 2008

Wrapper Forever

Det var min sista dag på jobbet före jul idag, och efteråt släpade jag och Veronica våra trötta lik till Fridhemsplan och åt jättegod mat (mango chicken wok i mitt fall). Till skillnad från våra tre tidigare arbetsdagar var det relativt lungt, och vi båda tyckte det var skönt. Vår nye chef, som mest bara inte förstår hur det är att driva den här tehandeln, var till en början ovanligt sympatisk. Han har varit trevlig de senaste dagarna och inte muttrat över små saker som vi faktiskt inte kan påverka och dessutom försökt att minimera vår arbetsbörda genom att:
1) inte hänga oss över axeln och ständigt bevaka oss, och
2) faktiskt ta hand om sådant han kan sköta och inte blanda sig i det han inte lärt sig än och därigenom bygga på vår arbetsbörda.
Jag har varit tacksam. Så kom han dessutom med en liten julklapp till mig och Veronica idag, det var oväntat och rart.
Därefter valde han att flytta på hälften av varorna i hela butiken. Vilket bidrog till över tre timmars flyttande, städande och lyftande samtidigt som vi skulle ta hand om kunderna. Resultatet blev trots både vinkar, tydliga klaganden och slutligen en del öppet kritiserande varken praktiskt eller snyggt. Jag och V lyckades flytta runt saker till ett någorlunda funktionellt resultat, men det var ändå ytterst frustrerande. Mina tankar om hur sympatisk han varit verkade förhastade. Men det är egentligen att han är en helt OK person, men han är bara opraktiskt lagd, inte särskilt estetisk, och jag och han har helt enkelt olika ideér om ungefär allt.
Men nu har jag ledigt en vecka, och jag har sammanlagt bara åtta arbetsdagar kvar i butiken. I mitten av januari slutar jag, och sen är det till att plugga igen. Och därefter - flytta.

Väl hemma har jag mest segat ihop. Jag ringde pappa och bad honom hämta upp mig på vägen, jag var helt enkelt för trött för att stå ut med nått mer. Jag har bara slagit in julklappar sen jag kommit hem, har inte orkat med annat.
Och på tal om julklappar, så blev det inte lika pyssligt som förra året, men jag lyckades med några fina exemplar. Min favorit var nog Koris, som jag slog in i en kopparfärgad celofanpåse, och snörde ihop med guldband, silverfärgat presentsnöre, en bit kanelstång och en dekorationsblomma som faktiskt var en av två blommor som satt på en julklapp jag fick av Kori för ett par år sedan. Det kändes kul att återanvända den till nått fint, jag har en tendens att hamstra på saker just för sådana syften (och det händer inte ofta att det blir något av det).

Det andra var nog syrrans, som blivit den mest udda. Jag vet att jag sa att jag inte orkade med överdrivna vikningar och annat tjafs, men hennes slutade med en underlig kombination av present, rosett och solfjädervikning, bara för att jag ville experimentera. Resultatet blev hyfsat, till nästa år vet jag hur jag kan göra den snyggare i alla fall =)

Jag undrar om de julklappar jag skickat med post kommit fram ännu... Julkorten har nog gjort det. Jag fick ett sms av Tove idag där hon tackade för sitt. Jag gjorde julkorten själv i år dessutom, fantastisk som jag är ;P Eller som min vän Henrik fint lade fram det "Det är så sött att du fortfarande håller på med dagispyssel" (det där är direktcitat.)
Det var jag och Joanne som ville hitta på nått roligt, men faktiskt inte hade tiden att vara kreativa från grunden. Så vi köpte hela paket från Panduros med pappersark, mallar och band i, och så fick man lite olika layout förslag. Det var inte förrän mot slutet som jag valde att göra lite mer egna varianter med band och papper jag köpt vid sidan om. De flesta har dock fått julkort med hjärtan på.

Det är dock svårt att välja vilka man ska skicka julkort till, så jag bestämde mig slutligen för att skicka till de jag alltid skickar till, och så en del av alla mina goda vänner jag umgåtts/pratat med
mer på senare tid, och de som ofta skickar julkort till mig.
Tove t.ex. är den enda av mitt kompisgäng från gymnasiet som jag skickade julkort till. Jag tycker om alla minst lika mycket, men Tove är den enda som har troget skickar mig julkort varje år sedan innan vi tog studenten, och jag har inte varit lika duktig, så jag tyckte det var på tiden =) Och så sant som det var sagt, när jag kom hem idag fanns där ett julkort från söta Tove.

Imorgon är det hur som helst julafton. Vi har alla haft så fullt upp hemma i år, så det blir inte särskilt juligt. Granen är uppe, klapparna klara, vi ska väl äta lite julmat, kanske se på lite Kalle Anka (ja, hädelse, jag ser det inte varje år...) och sen ska jag bara ta det lungt. Inget julbak blev av, så jag funderar på att helt enkelt baka lussekatter imorgon. Det är synd att det blivit så lite, för jag älskar verkligen pysslet och glittret, julmat och julbak och riktig julstämning, snö och pepparkakor med glasyr och julsånger som jag nynnar i köket när jag bakar. Det får bli mer av det under julledigheten, även om det varit något segstartat.

Nu ska jag ställa mig i duschen och hoppas på att muskelknutarna i ryggen släpper lite (antagligen inte, de har varit med så länge att de är en del av min naturliga kroppshållning nu), och sen ska jag bara sova, utan väckarklocka, utan snooz-funktion, och se vart jag hamnar. Wild n' crazy.

Inga kommentarer: