Promenerar med syster idag till närmaste Centrum och bibliotek. Tar dryga halvtimman i vårt bekväma lunkar-tempo. Nära Centrum saktar en bil in vid övergångstället och jag vinkar ett tack innan vi går över gatan.
[Lillasyster Nina] Känner du honom?
[Jag] Nej. Vadå, jag kan väl vara trevlig ändå och tacka när de stannar?
[Nina - redan avtrubbad] Det här är Stockholm, folk är inte snälla.
[Jag - trotsigt] Jag vet. Men jag är snäll ändå!
[Nina] Det är du ju inte! OK, ibland. Men inte så ofta.
[Jag - ställd] Va pratar du om?! Klart som fan jag är snäll!
[Nina] Ja, men inte bara sådär. Typ när mina kompisar kommer är du jättesnäll. De älskar dig. Men jag säger att du inte alltid är så och att de vet inte hur du är egentligen!
[Jag - skrattar högt] OK OK, jag är väl inte så snäll.
[Nina - sakligt men skrattandes] Nä. Jag sa ju det.
2 kommentarer:
Hahahahaha galet skön lillesyrra. Hur gammal är hon?
Jag vet! :P
Hon är 11, och för var dag påpekar folk att hon blir mer och mer lik mig till inställningen...
Nån dag kommer jag få äta upp att jag varit som jag varit ;)
Skicka en kommentar